Logga in

Gunnar Westrin

Fiskebloggen

Gäddkungen

Råneå Pier Rynbäck från Råneå, mitt i gäddparadiset.

När Pier och jag är ute och fiskar blir det samtidigt läraren och eleven. Under de år jag jobbade på skolan blev det helt naturligit en hel del fiske. Jag jobbade på mellanstadiet och såg naturligtvis till att fisket kom på ett och annat sätt. Bland annat hade jag ett flugbindarbord bak i klassrummet, dit eleverna fick gå och binda när de var klara med skoljobben. Ett antal av de elever som gick ut sexan var redan vid 12-13 års ålder fullfjädrade flugbindare, bland annat Pier.

Pier är en allroundfiskare som också trivs ypperligt tillsammans med både ett pimpelspö eller ett flugspö. De senaste åren har han gått till botten med gäddan och räknas idag in som en av de skickligaste i den genren i landet. En del i det gebitet kallas predatorfiske, där bland andra gäddan, gösen och abborren platsar.  För några dagar sedan drog vi ut på gäddfiske, pudersnö på backen och några grader kallt. Sångsvanarna var på reträtt men inte den illavarslande storskarven.  När jag växte upp var gäddan ett hatobjekt av många, framför allt i skogslandet. Idag är arten förmodligen landets populäraste sportfisk. Den här gången var det eleven som fick lära magistern ett och annat av stor vikt.   

I min ålder känns det extra spännande när man får till sig ny kunskap. Om detta och mer därtill kommer i min januarikrönka, då ni mer ingående kommer att få träffa Pier, som har en enastående kunskap om gäddan, gäddfisket och prylarna.                               gunnar@westrin.se

Bilden; Pier in action.  

En korkad fluga

Råneå Februari månads fluga - En korkad fluga.

Nu går vi in på det tredje året med ”Månadens fluga”, tydligen en uppskattad serie för er som gillar flugfiske och flugbindning. Den här gången tänkte jag ta mig an en variant på den världsberömda flugan Européa 12, en gång i tiden kreerad (uppfunnen) av fransmannen Tony Burnand. Flugan är känd för att vara en imitation av en nattslända, en fluga som jag anser vara en av världens bästa harrflugor. Den om någon kan sägas vara en klassisk fluga för fisket i norr och framför all där harren förekommer. Men även öringen och rödingen kan se den som ”matnyttig”. Därtill är den lättbunden.

För många år sedan kände jag en man som hette Åke Bodén och bodde i Piteå. Han blev berömd för sina flugor gjorda i kork, flugor som allmänt kallas ÅBO-sländorna och är idag mycket välkända. Under det här året kommer jag att ta upp dem i två olika omgångar, intressanta, spektakulära men omåttligt populära framfört allt för harren.

Med tanke på den klassiska Européa 12, även kallad E-12 och på Åke Bodéns korkflugor, snodde jag ihop en variant av detta i en ny Européa som naturligtvis kallades ”Européa 12 med korkkropp”. Bättre flytförmåga får man faktiskt leta efter.

 

Européa 12 med korkkropp.

Tony Burnand/Gunnar Westrin. 

 

Imitation;     En nattslända.

Krok;           Storlekarna 10-14.

Bindtråd;     Svart, gult eller brunt bindsilke. Original säger gult. 

Kropp;         Enligt Bodén en dextrinbehandlad kork, går bra med en utskuren platt bit från en vinkork. Form som en tändsticka. Limma gärna en droppe vattenfast lim under biten innan du binder in den på kroppen.  

Vinge;           Samma typ av vinge som den vanliga E-12, bröstfjäder från gräsandshona. Viktigt att vingen skall vara hustaksformad, som med alla nattsländeimitationer.

Hackel;         Som på en vanlig E-12, ljusbrunt tupphackel som lindas runt, se bild.      

Huvud;         Lackas efter behov med klarlack.

Tips;             Jag tycker att flugan får en helt perfekt gång på vattnet, något djupare går den än gängse modeller men flyter på korkvingen. Genialiskt i sig. Bra också med tanke på att de naturliga nattsländorna också flyter ganska djupt i ytfilmen, vilket är det motsatta mot dagsländorna, som flyter högt.  

Bilden;          Européa 12 med korkkropp.  Tight Lines!!!

Björnen och kniven

Råneå Björnen och kniven.

När jag var grabb och hade lärt mig att på riktigt meta bäckköring. Det var under den vevan som jag fick min första kniv. Det var beviset på att nu var man en riktig karl, en karl som kunde både meta de skygga öringarna och möta björnar i skogen. När jag mötte min första björn hemma i norra Jämtland hände något. Kort kan sägas att den där kniven förde sitt eget liv under många. Mer om detta kommer i min kommande krönika onsdagen den 14 februari.  gunnar@westrin.se

Insekter viktiga

Råneå Livsviktiga insekter.

Det har under den senaste tiden florerat både diskussioner och debattartiklar om faran med klimatförändringarna som förändrar insektslivet. Som flugfiskare och fjällvandrare har jag absolut märkt en stor förändring gällande just insektslivet, en vital del av en flugfiskares iakttagelser. Kanske inte så underligt eftersom vi fiskar meds konstgjorda flugor, så kallade imitationer.

Under i stort sett alla mina fiskeår, förutom de senaste 10-12 åren, har gamla schemat alltid fungerat, lika tydligt som att staren kom i mitten på april och att flugsnapparen kom kring den 20 maj. Så var det med insekterna också, kläckningarna höll oftast närapå klockslaget. Numera är det inte så. Under de senaste tio åren har naturens egen klocka hakat upp sig och redan i mitten av juli, under extremt varma dagar, har alla möjliga insekter redan kläckt ur sig, vilket har vållat stora problem för nyss komna flyttfåglar som lövsångare, flugsnappare och blåhakesångare. Mer om detta kommer i mon krönika onsdagen den 17 januari.

 

Mina krönikor kommer som vanligt en gång i månaden, med den förändringen att i år kommer de på onsdagar.                       gunnar@westrin.se

 

BILD; INSEKTSÄTARE. En grå flugsnappare med munnen full. Foto; GW

Entomologi

Råneå GOTT NYTT ÅR. Månadens fluga 2018..

Nu är det dags att ta tag i serien om Månadens fluga för 2018. Jag har kört serien under två år och nu sparkar vi igång det tredje året. Jag har försökt att generalisera bindandet, så till vida att jag från början lade mig på nybörjarstadiet. Efter några år är vi nu inne på ett mer finslipat bindande, både efter mönsterbeskrivningar och efter naturens regelverk som kallas entomologi (läran om insekterna).

Vi har lärt oss att binda dagsländor, nattsländor, nymfer, puppor, steklar (myror), streamers och vanliga flugor och knott. Det som fattas är naturligtvis lax- och havsöringsflugor, även om en och annan streamer säkert fungerar. Streamers fiskas under vattenytan och bör i möjligaste mån imitera kanske ett litet fiskyngel.

Eftersom några år som flugfiskare kommer du att märka att du har fått ett större intresse för de insekter som finns i, under och ovan vattenytan. Oftast är det den flygga insekten som tilldrar sig det största intresset. Därför är det viktigt att du kan skilja på en dag- och nattslända och även ha kunskapen om dag- och nattsländornas livscykler.  Den schematiska gången är lättare att lära ut med ritade bilder, även om jag nu skall försöka att återge detta med ord. Jag ger dig tipset att kolla upp detta på webben.

DAGSLÄNDANS LIVSCYKEL;

       1.ägg

       2.nymf.

       3.dun (subimago)

       4.spinner (imago).

       5. spent spinner.

Allt liv börjar med ett befruktat ägg. När ägget så småningom kläcks kryper en nymf ur skalet, Ett förstadium som kan leva på botten, i mellanlagret av vattnet, eller alldeles under ytan. Nymfen kan leva minst ett år i vattnet innan den stiger till ytan och kläcks som dun/subimago. Där kryper den ur sitt skal och en dagslända är kläckt, oftast blev till färgen. En del dagsländor kryper ur ännu ett skal och bildar då slutprodukten, en vacker dagslända med skarpare färger, kallad spinner/imago. Då lyfter den från vattenytan och parar sig med en annan av samma art. Detta kallas för en svärmning. Efter parningen dör hannarna, något som vi kallas spent spinner. Honan lägger sina ägg och i vattnet och dör därefter. Vi som har bundit länge binder alla stadierna utom äggen. Viktigt är att förstadiet kallas nymf och att de som flyger kallas spinner. När de fortfarande sitter på vattenytan och torkar vingarna kallas alltså dun och det är det stadiet som vi bindare oftast imiterar.

 

 

NATTSLÄNDANS LIVSCYKEL;

Nattsländans livscykel är något enklare, därtill lever nattsländan mycket längre än en dagslända.

1 Ägg.

2 Larv.

3 Puppa

4.Färdig insekt.

När ägget kläcks kryper det ut en krabat som kallas larv. Eftersom larven är mycket känslig och ömtålig försöker det att snabbt bygga ett bo kring kroppen. Där finns det mång exempel. Vanligt kan vara att den bygger ett bo av sandkorn runt kroppen, men att huvudet och frambenen sticker fram framtill. Då kan den gå runt botten och äta. Allt eftersom den växer måste den likt ek kräfta ömsa skalet av sand och bygga nytt. När larven har vuxit färdigt kryper du ur skalet och bildar en puppa. Puppan kan röra sig mer fritt, kan simma och jagar en del mindre djur för föda. Nästa sommar, när vattnet är nog varmt och inte för högt, börjar kläckningen. Då simmar de med raketfart upp till ytan där de kläcker, dvs kryper ur sitt skal. En ny nattslända har fötts.

DAGSLÄNDANS VIKTIGASTE FÖRSTADIUM KALLAS EN NYMF. NATTSLÄNDANS VIKTIGASTE FÖRSTADIUM KALLAS EN PUPPA. Här finns det massor av bindbeskrivningar på detta.  Dagsländans vingar står rakt upp, nattsländans vingar ligger mer platt eller hustaksformad efter kroppen.

Det här kan verka lite krångligt, men efter en del bindande och fiskande brukar alla pusselbitarna ramla på plats. Så väl mött här på bloggen. Den första i varje månad kommer en intressant fluga att binda, med start den 1 februari.

REKOMMENDERADE FLUGBINDARBÖCKER.

”Pedagogisk flugbindning”    Johan Klingberg.

”Torrflugefiske” Dagsländor. Johan Klingberg.

”Westrins fjällflugor”.                                 Gunnar Westrin.

 

Kan beställas på Bokförlaget Setterns hemsida; www.settern.se

 

                                                                                       Gunnar Westrin gunnar@westrin.se

 

 

BILDEN; Nattsländeflugor som kallas Européa 12 (E12).     

Mitt år.

Råneå Mitt år – ännu en tid.

Någon har någon gång sagt att tiden går fortare om man har kul. Om man sitter i kassan i någon matvaruaffär och det kommer tre personer under en dag, då brukar tiden gå väldigt sakta. Däremot om man har full huggning på jobbet då försvinner timmarna i ett huj. Andra påstår med bestämdhet att åren går fortare ju äldre man blir.

För oss sporfiskare blir det oftast väldigt uttalat, den att tiden går fort när man har kul. Vi lever tidvis i en helmysko värld, vi som gillar att fiska, men det gäller nog en hel del jägare också. För min del blir det oftast en evighets väntan och längtan genom vintern, innan man återigen står där vid fjälljokken. Eller som en polare från Sydsverige kläckte ur sig en sen afton efter Kaitumälven, ”Mitt liv består av 52 veckors längtan och en veckas fjällfiske”.

I skrivande stund har vi nyss passerat vintersolståndet. Nu går vi absolut mot ljusare tider, både själsligt och kroppsligt. Många ser året som en cirkel, vilket inte jag gör. Jag ser årets månader som en lång och plan kurva, som i december månad går rakt upp. Den översta punkten på diagrammet blir den 31 december. Natten mot den 1 januari går kurvan rakt ner, med andra ord en svindlande natt.

Nu börjar min längtan till de fjällresor jag redan har bokat. Inte nog med det. Har redan paxat in mig på en resa till Kolahalvön sommaren 2019, till älven Varzina med förehoppningsvis möten med den klassiska öringen, den storväxta. www.fishingnorth.com  

GOD JUL OCH ETT GOTT NYTT FISKEÅR 2018.

 

Bilden; Mitt år som jag ser det. Hur ser ditt år ut?  gunnar@westrin.se    

Gunnar Westrin bloggar om svenskt och internationellt sportfiske, ekologi och biologi. Fakta om Gunnar Född: 1946 Bor: Råneå Yrke: Lärare och författare Gillar: Flugfiske Familj: Gift, ett barn Kontakt: gunnar@westrin.se

BLOGGAR

/**/